Minnen från min barndoms Jul

Texten har vi fått av Malmöns Hembygdsförening. Kaprifolen Medlemsblad årgång 10 1995

MINNEN FRÅN MIN BARNDOMS JULAR

Tanken på julen började redan ¡ maj månad. Då skulle den blivande julgrisen inköpas. då åkte pappa med Norrviken eller Grebbestad till Lysekil och på torget inköpte 2 smågrisar, en skulle bli vår julgris och den andre skulle säljas till Klippan. Pappa hade för sig att två trivdes bättre än en ensam. Vi barn var väldigt spända på när pappa kom tillbaka med båten med dom små griskultingarna. Han hade dom i en trälåda. Dom skrek så vi hörde dom på långt håll. Grisarna föddes upp med havremjöl, kokt potatis, hushållsavfall och grönfoder. Potatis hade vi gott om, vi hade så stor potatisåker så pappa plöjde ner potatisen. Han lånade plog och häst av Kullgrens, alltid i maj, För det var enda vardagen hästarna var lediga.

Under sommaren och hösten hade grisarna växt och blivit stora. var nu i 100 kg:s-klassen och det var snart tid för slakt. Den brukade förekomma första veckan i december. Det blev mycket arbete för mamma då allt skulle tillvaratagas (en syster hjälpte också till) efter 2 grisar (till Klippan såldes bara fläsket efter I gris). Det blev mycket blod efter 2 grisar, så det blev blodkorv, blodpuddingar och palt, den skars i skivor och stektes. Ett grishuvud lades i saltlake, det andra huvudet kokades och gjordes pressylta av. Det som legat i saltlake kokades till jul och tronade på julbordet. En stor bit lever kokades och lades i saltlake och sedan skars i tunna skivor till smörgåsen. Flera sorters korv, leverkorv, grynkorv och fläskkorv. Korvkaka av korngryn och lever lagades också. Tungorna kokades och lades i saltlake. Grisfötterna kokades och lades i saltlake, några skars i mindre bitar och lades i en form i gelé. Skinka förekom inte på julbordet, det var inte vanligt på den tiden. Allt ister smältes i en stor järngryta på vedspisen, flera formar med lungmos tillagades också. När all slaktmaten var färdig var det tid att lägga lutfisken i blöt. 5 kg torkad gråsej inköptes. Den kom i hela fiskar, som pappa sågade i lämpliga bitar, den lades sedan i vatten i en stor träbalja. Fisken var inte ämnad bara for julen utan även for middagar under i vintern. Långa förekom aldrig.

 

Så skulle det tvättas före jul. Det var jobbigt och kallt då sköljningen fick göras ute vid brunnen. Torkningen var också besvärlig.

Så skulle det stora julbaket sättas igång. Mamma satte degarna på kvällen I två stora trätråg. en grov deg och en halvfin. De fick jäsa över natten. Vi hade en stor inmurad bakugn som tog en fjärdedel av köket. Den revs på senare år och köket byggdes om. Jag kommer ihåg när man vaknade på morron tidigt, då höll mamma och pappa på med att elda upp den stora ugnen mcd stora vedträn. När seden var uppbränd tog mamma en raka med jättelångt skaft och rakade ut alla kolbitar och aska. Sedan hade hon en kvast som hon doppade i en spann vatten och tvättade ugnen. Sedan sattes bröden in i stora runda limpor som mamma tidigt på morron bakat ut.sãkert 15 st, kanske fler, jag kommer inte ihåg nu hur många. Sedan bakades vetelevar och skorplevar. Skorporna torkades i ugnen over natten. Pepparkaka och sockerkaka, småbröd som brukade vara pepparkakor ‚judebröd och havrekex. Detta bakades i vedspisens ugn.

Så var det julstädningen. Rena gardiner hängdes upp, vitatrådgardiner. blåade, stärkta i hemkokt stärkelse och välstrukna. Rena mattor på golven, kanske nyvävda, alla krukor till fönsterträden kläddes mcd kräppapper, ytterkrukor fanns inte på den tiden. Så var det julafton, på morron skulle granen in. Det skötte pappa om. Sedan hjälptes vi åt att klä den med levande ljus, papperskonfekt, äpplen, kulor och glitter, i toppen änglaspel. Det finns nu också men inte till gran, den står på ett bord. Vi fick varje jul från Stockolm en stor trälåda med en massa grejer, däribland julklappar till oss allesamman, fint inslagna med snöre och lack. En 20 liters ankare med svagdricka köptes också till jul ‚som vi hade till maten. Kl. 12 var det dopp i grytan och en del av julmaten. På kvällen kom en syster med man och dotter, då hade mamma dukat fram av julmaten och det saltade och kokta grishuvudet tronade mitt på bordet på sitt fat. Sedan åt vi lutfisk och gröt.

När vi ätit och bordet var avdukat var det julklapparna som skulle delas ut, pappa stod för julklappsutdelningen och läste upp namnen. Det var lyckliga ungar som öppnade sina paket. Vi fick inte vara uppe för länge, vi skulle ju till julottan på morronen. Jag minns hur kallt det var i kyrkan trots att Ringare-Olle eldat i den stora järnkaminen flera dagar. Kyrkan var upplyst med levande ljus och dom värmde också, så på slutet kändes det bättre. När vi kom hem från kyrkan fick vi kaffe och julkakor.

Till middag på juldagen fick vi fläskstek, potatis och grönsaker och till efterrätt änglamat. Det var skorpor, doppade i mjölk och varvade med sylt i en stor glasskål och på toppen gräddtoppar som mamma skummat på mjölken och vispat, grädde kunde man inte köpa på den tiden. Skinka förekom aldrig på julbordet i mitt hem, det som är det viktigaste på nutidens julbord. Så kom då Annandagen, den efterlängtade. Då skulle den stora julfesten gå av stapeln, vi barn var inte bortskämda med nöjen, alla barn gick på julfesten i Folkets Hus och det var mycket barn på den tiden. Fru Lundell spelade på pianot till dansen kring granen, hon var gift med Lundell, som var föreståndare på Klippan. Han kallades också för sprallegubben.

Granen stod mitt på golvet klädd med papperskonfekt och äpplen, glitter och levande ljus. Närmast granen stod vaktmästaren med en lång käpp med en våt svamp i toppen, för att släcka om det skulle ta eld i någon gren eller papperskonfekt. När vi dansat ett par timmar skulle granen ruskas (plundras) och det blev många armar som hjälpte till. Sedan delades ut ett äpple och en papperskonfekt i en liten papperspåse till var och en av barnen. Så lyckliga som vi var för vår lilla gottepåse och nöjda och glada tågade vi myrvägen hem på kvällen. Nyårsafton hade vi samma mat som på julafton. Jag kommer inte ihåg att vi vakade in det nya året. Nyårsdagen ville pappa att vi skulle gå till kyrkan på högmässan för pappa var så intresserad av hur många som var födda, döda, inflyttade och utflyttade. Det läste prästen upp från predikstolen. Så gick dagarna. Vi gick mycket på skridskor för isarna låg alltid redan vid juletiden.

Så kom då tjugondag Knut då granen skulle kastas ut. Vi hjälptes åt att plocka av granen. Då allt var avplockat och granen utkastad delade pappa upp allt ätbart i lika många högar som vi var barn. Sedan sa pappa till en av oss att gå ut i köket och dörren stängdes. Så ropade pappa ut till den som stod i köket: “Vem skall ha den högen” och pekade. Då sa den ett namn av oss, så fortsattes tills alla fått sin hög. Ja, så var julen slut och skolan och vardagen började.

Ja, detta var mina minnen från barndomens jular. Maja Essman f. 1909, yngst av 11 barn.

Mina föräldrar: Petter Magnus Karlsson f. 1855 Emma Kristina f. 1868

Texten har vi fått av Malmöns Hembygdsförening. Kaprifolen Medlemsblad årgång 10 1995

Print Friendly